HISTORIK

- Hur Storvreta blev till vad det är idag -

Inledning

När de första åsarna, bergen och kullarna steg upp ur havet och blev till synligt land för ca 6000 år sedan och när det efter några årtusenden så småningom blev allt mer land, kom människor hit och började bosätta sig i vår bygd. Landhöjningen som skedde här var, tillsammans med ett område i Kanada, den sista och största uppkomna landhöjningen i havet och i världen.
Då som nu valde man vackra platser att verka och bosätta sig på, ofta höjder som inte var odlingsbara. Därför finnar man ofta spår av människor och boplatser på kullar och åsar. Exempel på detta, hittades på flera ställen vid de stora utgrävningarna och arkeologiska undersökningarna som gjordes med anledning av dragningen och byggandet av motorvägen (E 4). Bland annat vid Fullerö, Trekanten/Björkgården, Skärna, Kättsta, Buddbo, Vaxmyra, Kyrsta, Brännpussen, Forsa och Ryssgärdet.
Utgrävningar i Lyckebo visar att människor bott i vår trakt i ungefär 3 500 år, alltså från bronsåldern. I Storvreta med omgivningar finns ett sextiotal fornlämningar. Fornminnena är väl kartlagda, beskrivna och i vissa fall utgrävda inom socknarna Gamla Uppsala, Ärentuna och Lena.

Tidslinje

Stenålder - bronsålder - järnålder

Storvreta samhälle och omgivande bygd har sina rötter i bosättningar från sen stenålder men i huvudsak från bronsåldern. Efter ett par årtusenden utvecklades dessa till jordbruksbyar. Storvreta blev efter ett par årtusenden ett stationssamhälle.

Även den omgivande bygden är full av historia. Exempel på detta är bland annat de elva runstenarna som står på olika ställen i bygden. Fullerö, Östa åsen, Husby backar och Ekeby är exempel på tidiga bosättningar. Det finns också ett antal bautastenar som anses vara ca 500 år tidigare än runstenarna. I Ärentuna finns också spår på tidiga bosättningar exempelvis järnåldersgravfältet vid Kung Kols hög, gravfältet vid Ärentuna kyrka och hällkistan vid Dragby gravfält på Högstaåsen.

Medeltiden

Ärentuna kyrka är bygd under senare delen av 1200-talet, under samma period som Upplandslagen skapades och är exempel på att det är en gammal tidig kulturbygd. Byarna som ligger ut mot och kring Ärentuna kyrka visar på tidiga platser som man då kunde nå genom att gå mellan dem. En del byar har gamla anor t.ex. Husby som har varit kungsgård på 1300-talet och andra byar har skiftande ålder från 1600-talet. Bynamn som finns än i dag: Ånge, Gränby, Eken, Uggeln, Kyrsta, Valhammar, Fjuckby, Vigle, Nylunda, Backa, Vaxmyra, Nyby, Kolje, Grimsta, Fyrisvall, Skällsta, Buddbo, Kättsta, Låta, Östa, Ekeby, Fullerö, Lyckebo, Vretalund och Storvreta.

Ärentuna Socken

Så småningom bildades Ärentuna socken som ligger mellan Högstaåsen i väster och Östaåsen och Fyrisån i öster och sedan vidare upp mot skogslandet, nuvarande Storskogen. Husby backar med dess gravfält kom att tillhöra Lena socken. Ekeby Qvarn samt byarna runt omkring kvarnen kom att tillhöra Gamla Uppsala socken. Så är det än idag, även om sockenbegreppet har tjänat ut sin ursprungliga roll. I mitten av 1700-talet utvecklades jordbruket i bygden och 1769 hade Ärentuna socken 701 invånare fördelade på 338 män och 363 kvinnor. Det fanns då 101 hushåll fördelade över hela socknen.

Stationssamhälle

Järnvägen kom till Storvreta den 23 september 1874 klockan fem på eftermiddagen. Då "sammanspikades" skenparen från norr till söder. Detta skedde vid Storvreta station. Omkring 250 personer befann sig på den lilla stationen. Invigningen av järnvägen skedde 14 december 1874, då också stationshuset var färdigt. I Storvreta (Stora Wreta) fanns då fem gårdar. Det tog några årtionde innan trafiken tog fart och järnvägen började användas. Senare när möbelindustrin kom igång användes järnvägen mer både att ta emot material och sända iväg färdiga produkter. Att järnvägen var betydelsefull visar det faktum att en fabrik flyttade sin verksamhet till Storvreta.

Sysselsättningar

År 1945 var andelen sysselsatta i jordbruket mindre än hälften av socknens invånare. Möbelfabrikerna var då fyra stycken, J. E Blomqvist, K J Pettersson, A G Lund och ett mindre företag. I Fjuckby fanns ett snickeriföretag. Inom metallindustrin två smides-verkstäder. Inom byggbranschen fanns en byggmästarfirma i Fjuckby, en rörlägg-ningsfirma och en elfirma i Storvreta, sju åkeriföretag med sammanlagt sex lastbilar och fyra personbilar. Livsmedelsindustrin representerades av ett bryggeri, bageri och konditori med 15 anställda. Sedan fanns som vanligt i mindre samhällen målare, skräddare, skomakare osv.

Samhället i dag

Under förra seklet omvandlades samhället till dagens Storvreta, en kransort till Uppsala och samtidigt en centralort i bygden. Under 1960-talet började Storvreta växa genom ett betydande villabyggande. Storvreta är numera största orten utanför tätorten Uppsala.

Läs mer...

Texten ovan är publicerad med tillstånd av Storvreta Ärentuna Kultur- & Hembygdsförening. Föreningens syfte är att inom Storvretabygden främja kulturutvecklingen i allmänhet, värna och vårda hembygdens miljö och kulturarv samt att vara vänförening till Storvretabiblioteket. Det är en ideell förening med huvudsakligt verksamhetsområde inom Storvreta tätort samt byarna i Ärentuna och byarna Fullerö, Ekeby, Ängeby, Edshammar, Husby , Ånge och Gränby.

Läs mer på Storvreta Ärentuna Kultur- och hembygdsförenings webbplats.